Alternativt skogsbruk, blädning och hyggesfritt

[Skogsforskare]

tor 25 okt 2012, 22:01#191357 Allmänhetens synpunkter på éxempelvis kalhyggen brukar lyftas fram av de som inte gillar kalhuggning. Och hyggesfritt brukar lyftas fram som ett exempel på brukande där skogen alltid är trevlig att gå i. Min erfarenhet av hur allmänheten uppfattar skog är att man gillar ganska glesa, pelarsalsliknande bestånd, och man föredrar lövskog framför barrskog.

Om hyggesfritt ska fungera som det är tänkt så kommer skogen att vara tät hela tiden, med ett systematiskt stickvägsnät genom hela skogen, och med nyrisade stickvägar vart 8-10:e år.

Om man vill ha större andel pelarsalar och mindre andel nygallrad skog ska man förlänga omloppstiderna rejält, och det är ju i praktiken det man gör i de kommuner man säger att man ska ha hyggesfritt. Man låter bli att slutavverka, tillsvidare. Men det finns ju inget som säger att man inte slutavverkar om 30-40 år.

[Skogsforskare]

tor 25 okt 2012, 22:15#191361 Apropå hyggesfritt skogsbruk. Denna bild har jag fått av en kollega. Den är tagen utanför Lycksele i ett bestånd som stämplats och avverkats enligt principen naturkultur. Mats Hagner har själv varit inblandad i det hela.

Var och en får väl själv bedöma om man tycker att det ser bra ut. Det påminner inte speciellt mycket om bilderna från Lübeck...

[MNskog]

tor 25 okt 2012, 23:10#191377 Det man kan se är att virkesförrådet är högre än på många gamla bilder från dimensionsavverkningar.

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[Skogsforskare]

tor 25 okt 2012, 23:20#191379 Det är alltså skogen närmast fotografen som är gallrad, inte beståndskanten i bakgrunden.
Större virkesförråd än förr? Det berodde helt på hur skogen såg ut, eftersom dimensionsgränserna i princip var samma överallt.

[jonsered95]

tor 25 okt 2012, 23:37#191384 Det är ju glest i mitt tycke, men jag försöker också tänka att det är lite sämre bonitet än vad man har här nere hos mig. Men vi kan ju inte alls jämföra den skogen då det är MYCKET större bonitet i norra Tyskland än utanför Lycksele. Men har du några uppgifter på hur många m3sk som står på den yta som Mats Hagner varit inblandad i? Både innan och efter huggning. Det kommer ju en del föryngring underifrån ser jag nu.
Blanda inte sen ihop Lubeckmodellen och Naturkultur, det är två olika modeller.
Mvh Philip.

[Skogsforskare]

tor 25 okt 2012, 23:47#191388 Om jag minns rätt från diskussionerna på jobbet så stod det ca 120 m3sk/ha före och Harald tog ut ca 70 och lämnade 50. Nånting i den storleksordningen.

Den föryngring du ser är plantor som är 30-40 år gamla redan. Dom som överlever sätter fart och börjar så småningom växa 10-20 cm per år.

Både Lübeckmodellen och naturkultur presenteras som realistiska varianter på hyggesfritt av sina förespråkare.

[MNskog]

fre 26 okt 2012, 00:36#191396

Det är alltså skogen närmast fotografen som är gallrad, inte beståndskanten i bakgrunden.
Större virkesförråd än förr? Det berodde helt på hur skogen såg ut, eftersom dimensionsgränserna i princip var samma överallt.

Nej. Dimensionsgränserna sjönk vid varje omdrev.
Först högg man grovt timmer.
Nästa omdrev högg man klenare timmer.
Sista omdrevet högg man det timmer som var kvar och massaved.

Det han man med på en 70-års period. Sen kom Kreugerkraschen och andra världskriget vilket ledde till låg aktivitet i skogen under 10-15 år. Förutom att man hann hugga bort lövet till kastved.

Efter kriget slog trakthyggesbruket igenom och man började hugga bort restskogarna och skogsodla.

Detta var en kort skogshistorisk berättelse om en typisk bolagsmark i norrlands inland.

BM 868, MF 265 & Grålle, Häst, Stihl 362, Hva 242xp & 246, Partner R22 & R14.

[jonsered95]

fre 26 okt 2012, 00:37#191397 Okej, jag har ju inte alls nån koll på hur många m3sk det brukar stå i skogarna runt Lycksele, är ju lite mindre än här nere. Är det normalt med 120 m3sk/ha uppe i trakterna runt Lycksele för en kontinutetsskog? Eller kanske lättare, hur långt in på omloppstiden har man kommit i trakthyggesbruket för att komma upp i 120 m3sk i detta område?
När du skriver Harald, menar du Harald Holmberg som skogsstyrelsen höll på att väcka åtal emot?
Sen tycker jag det är lite konstigt att man gjorde ett så stort uttag på en gång, för Nils Fagerberg sa att man skulle ta ut 30% av virkesförrådet per gång, men här har man ju plockat ut knappa 60% som då är dubbelt så mycket som Nils sa. Det hade varit intressant att se om man bara tog ut 30% av virkesförrådet på en del av ytan och se skillnaden.
Om plantorna redan är 30-40 år gamla så har de ju redan börjat sin kvalitetsdaninge genom att växa långsamt i ungdommén.
Jag vet att de presenteras som realistiska metoder av sina förespråkare, men jag vill bara att vi ska försöka skilja på dem, då de har sina skillnader.
MVH Philip.

[Tall]

fre 26 okt 2012, 08:45#191410 Vilken fin bild; Skogsforskare;Jag tycker det ser ut som ett misslyckat trakthyggesbruk gjort av vida.

Naturbruk är framtiden!

[jonsered95]

fre 26 okt 2012, 13:05#191436 Man påstår ju hela tiden som ett motargument till ett kontinutetsskogsbruk är att man inte har någon längre forskning om kontinutetsskogarna. Men innan 1950-talet så hade man ju inga kalhyggen, s stor skala, då bedrev man ju skogsbruket med en sorts kontinutetsskogar. Ja, jag vet att att man gjorde dimensionhuggningar och sen säger man nu att det är ett argument emot kontinutetsskogar. Men man högg ju alltför klena dimensioner och för hårt, det vi menar med med kontinutetsskogsbruk idag (iallafall jag) är ju att hugga dem stora dimensionerna och gallra lite i de mindre dimensionerna för att gynna framtidsstammarna.
Man ska kanske t ex ha en minumum-gräns på vad man vill ha ut i netto, så att man inte hugger för små och olönsamma dimensioner ur markägarens synvinkel.
Sen tycker jag att det är konstigt att man dömer ut kontinutetsskogsbruket, för det är ju på så sätt alla våra skogar tillkommit och detta har ju skett i x antal tusen år. Medan vi bara har haft trakthyggesbruket som huvudmetod inom skogen i dryga 60 år och detta är inte lång tid när man pratar skog, vi vet ju faktiskt inte alls hur trakthyggesbruket påverkar naturen i det långa perspektivet.

Så om man vill så kan man ju vända på hela debatten och tänka på vad ett trakthyggesbruk gör med naturen och vad det kostar i det långa perspektivet. Det är väldigt svårt att tänka så långt fram, men man kan ju ha sina anningar om vi "manipulerar" naturen för mycket. För vi har ju bara haft trakthyggesbruket en så kort tid och därför borde man inte säga att trakthyggesbruket är överlägset kontinutetsskogsbruket.
MVH Philip.

[towes]

fre 26 okt 2012, 13:55#191441 Jag tror man ska akta sig för att polarisera debatten för mycket. Var form har sina för- och nackdelar. Idealt i mina ögon är en blandning baserat på skogliga förutsättningar.

Förslagsvis en övervikt på trakthygge med tanke på produktiviteten, men även kolbindningen som där bör vara större. Men som sagt även en hel del kontinuitetsskogar på därför lämplig (gran)mark. Men dessa är naturligtvis beroende av entusiastiska skogsägare.

[Edit: stavfel]

[axwell]

fre 26 okt 2012, 17:57#191457 Kommer inte ihåg vad professor Lohmanders tråd heter,( kan det få ligga här?) nytt inlägg i samma ämne.

http://www.lantbruk.com/skog/stamvolyme ... tillvaxten

[Skogsforskare]

fre 26 okt 2012, 20:02#191480 Fast Peter är ingen produktionsforskare utan har sysslat med ekonomisk optimering i stort sett hela sitt yrkesverksamma liv. Han har inga studier alls att luta sig mot utan påståendet om virkesproduktion är helt gripet ur luften.

[sveakatten]

fre 26 okt 2012, 20:18#191483 Trodde det var ekonomisk optimering som var lika med trakthyggesbruk
(kunde inte hålla mig)

[Skogsforskare]

fre 26 okt 2012, 21:10#191493 Det var det också, tills i våras ungefär.