Sluta slutavverka?!

[MNskog]

Dom kompenserar delvis i grundyta, men inte i volym, såvitt vi kan se idag när vi tittar på återinmätta fasta provytor. Näslunds resultat byggde på rekonstruktioner från borrkärnor, och då ser man bara hur överlevande träd vuxit, inte riktigt hur beståndet som helhet uppfört sig. Borrkärnor fångar dessutom inte formförändringar, som kan ha stor inverkan på volymtillväxten.

Intressant det där med formförändringar. Finns det något läsvärt om formförändringar efter gallring med olika gallringsformer?

[askur]

- Gran är ett sekundärträdslag så gallringsformen höggallring är att föredra och en gallringskvot på 1,0-1,3 är lagom. På det viset avverkar man även de granar som riskerar att växa in i övergrovt till slutavverkningen.
- Ett uttag på 30-50 % av grundytan är lagom.(Högre på svagare mark och lägre på bördigare).

Låter klokt, men en liten varning är på sin plats. Om granskogen sedan tidigare är låggallrad, så att det är ganska liten höjdspridning, så innebär höggallring ökad risk för vind- och snöskador jämfört med låggallring. De största granarna är bäst härdade mot vind. Om skogen redan är någorlunda heterogen, med viss skiktning, så är risken med höggallring betydligt mindre.
Gallringsstyrkan bör vara lägre i äldre skog, dels för att minska risken för skador, och dels för att undvika tillväxtförluster.

Hej!
Lite nytt för mig att höggallring blir mindre "stormfarlig" om skogen är mer heterogen. Vem/vilka har undersökt det? Känns nästan som tvärtom - att ju mer heterogen skogen är desto fler undertryckta eller dominerade, och dåligt "rotstabila" träd borde det finnas!?

[Skogsforskare]

Det var en av slutsatserna när man analyserade skadorna efter Gudrun och dom stämmer med vad man kan förvänta sig baserat på teoretiska analyser och vindmodellering.

I en heterogen, olikåldrig skog har man ett brutet krontak, vilket gör att det uppstår turbulens i vinden, dvs vinden förlorar rörelseenergi inom sig själv så att säga. Det brutna krontaket i kombination med turbulensen gör dessutom att de lägre träden tidigt utsätts för vindbelastning. Ett tydligt tecken på det är att granar i olikåldrig granskog generellt har sämre stamform (mer koniska) än granar i likåldrig skog, och detta är extra tydligt för de mindre träden.

Höggallring i äldre, likåldrig granskog kan sluta med stora skador, framförallt om man gallrar lite för hårt. Höggallring i äldre, olikåldrig granskog (blädning) är däremot oftast helt ofarligt sett ur vindskadesynvinkel, förutsatt att man inte gallrar för hårt. Sen kan konsekvenserna bli olika dessutom. I en likåldrig skog har de mindre träden oftast högt upphissade kronor, så det slutar ofta med att de faller omkull eller går av under kronan (och dör), men i en olikåldrig skog ligger ofta krongränsen mycket lågt så man får toppbrott istället. Träden överlever och bildar en ny topp, men riskerar att drabbas av röta uppe i brottytan.

[Hema]

Ett tydligt tecken på det är att granar i olikåldrig granskog generellt har sämre stamform (mer koniska) än granar i likåldrig skog, och detta är extra tydligt för de mindre träden.

Sämre stamform för sågverken, men bättre för trädet.. så du menar?

[Skogsforskare]

Ja,precis. Träden anpassar ju stamformen för att klara av mekanisk belastning från vind och snö, och det är därför man får en mer konisk stamform även efter gallring.

[askur]

Är inte stamformen ett resultat av konkurrens/ej konkurrens och därför krongränshöjd? Avsmalningen nedanför kronangränsen är väl avsevärt mindre än ovanför? Rätt så intressant tråd som börjar halka in på ursprunget igen (dvs kalhyggesfritt skogsbruk). Jag kan tänka mig att man i halvt sönderhuggen "bonnskog" (trevlig skogstyp!) har mer koniska träd (morötter) medan man i den utopiska blädnings/kalhyggesfria skogen har träd som är eller har varit utsatt för hårdare konkurrens och är mycket mera som stolpar!?

[Skogsforskare]

Nej, stamformen hos träd är nästan uteslutande en effekt av mekanisk belastning. Om man stagar träd så blir de smalare nedanför stagningspunkten, och om man ökar vindpåkänningen så blir de grövre.
Kronans storlek (inklusive krongränshöjd) är i första hand en effekt av konkurrens, men även kronans utveckling (inklusive höjdtillväxten) påverkas av hur trädet svajar i vinden.

[askur]

Hej igen, Skogsforskare!
Jo, jag har sett bilder på tallar som blivit begravda i sanddyner och där den begravda stamdelen är betydligt klenare än den icke-begravda. Så du har rätt. Men jag tror nog konkurrensen spelar roll för stamformen också - indirekt genom kronans utveckling.
Har letat efter referensen på Gudrun-undersökning som fann att undertryckta träd i heterogen skog är mindre stormkänsliga men inte hittat något. Kan du hjälpa mig? Har nämligen för mig att undertryckta träd generellt har en högre h/d-kvot och därmed bättre stamform så jag är lite intresserad.
F.d skogsforskare

[Skogsforskare]

Valinger, E., Ottosson Löfvenius, M., Johansson,
U., Fridman, J., Claeson, S. &
Gustafsson, Å. 2006. Analys av riskfaktorer
efter stormen Gudrun. Rapport 8.
Skogsstyrelsen.

Den finns att ladda ner hos Skogsstyrelsen:

http://shop.skogsstyrelsen.se/sv/publik ... 006-8.html

Sidorna 37-38.

Det jag sa var att heterogen, olikåldrig skog drabbades mindre av skador, inte att undertryckta träd skulle vara mindre stormkänsliga. Man måste skilja på effekterna på trädnivå och beståndsnivå.