Nu är det officiellt, man är för gammal!!!

På fredagskvällen gav frun efter, och började laga dumplings.
Något store grabben tjatat om i ungefär en vecka. Vet inte vad han fått det ifrån men dumplings ville han ha.
Så sagt å gjort.
Dumplings å annat gott.





När frun sa att nu får du smaka dumplings så sa han, har vi pekinganka oxå????
Va fan?
Surfar han runt på matlagningssidor om nätterna när vi andra sover eller var får han allt ifrån?

Han smakade en och sa att det var äckligt.
Sen gjorde han havregrynsgröt själv istället.
Så kan livet va. Tydligen.


Lördagen började med att jag och store grabben åkte och hjälpte min minsta lillebror och sambo att flytta.



Behaglig flytt.
Ca 600-700 meter längre bort på en annan gata. Så även om det blev många turer så gick det väldigt fort.
Vi tog mest dom större möblerna och så. Dom ska inte lämna sitt nuvarande hus som dom hyr förrän månadsskiftet.

Sen tog vi en sväng förbi McDonalds på vägen hem.

Väl hemma så blev det lite av det vanliga. Plocka och greja.
Ett litet fika besök hos fruns farmor



Sen kom ett plötsligt jaktsug på mig.
Klockan var halv fyra. Perfekt.
Stack ut och smög mot mitt favorittorn.



Inte ett liv. Men så skönt att bara sitta där och se ljuset sakta försvinna mer och mer.
Då! Knak i kanten på planteringen. Smyger sakta huvudet åt det hållet. Ser ett rådjur gå in bland plantorna.
Lägger än och följer det. Får någon lucka ibland som varar max i någon millisekund så jag avstår.
Sen ser jag ett rådjur till på väg in. Detta stannar skymd i kanten, klockan går medan jag väntar på ett läge.
Och när det blivit rätt mörk så får jag äntligen ett läge.
Osäkrar, har den i kikaren.
Men njaaaaa. Känner att det blir ju bara jobb när smällen är över.
Ta ur, åka ner till gården och hänga upp och flå. Så jag säkrar bössan igen och väntar några minuter innan jag ställer mig upp i tornet och går mot bilen.
Då blir jag utskälld från 3 olika håll. Så rådjur fanns det där iallafall i skummet.

Åker hem och kliver in i köket med fullt jaktställ å bössan i fodral och vrålar till frun.
"Jag är gammal!!!"

Hon är van vid hur jag är och funkar.
Så hon säger lugnt.
-Vad var det denna gång?

Jag har aldrig avstått ett skottillfälle tidigare när läge har funnits. Man har ju givetvis hållt igen när det gått för fort eller djuret varit skymt osv.
Men att bara bestämma att nej. Jag skiter i det trots läge.
Å ju mer jag funderat ju mer kommer jag fram till att det berodde nog mest på att jag var inte sugen på att krabba med allt efterarbete en lördagskväll när vi skulle ha lite familjetid.
Så det är tur att man jagar på egen mark.
Så behöver ingen reta sig på detta.

Vilket osökt påminner mig om en galen situation jag var i för över 10 år sen.
Jag arrenderade mark av en äldre herre för att få ihop egen mark nog för en kötträtt i jaktlaget.
Han bodde själv på sin fastighet och den mesta kontakten hade jag med hans dotter som var i 50 årsåldern.
Farbrorn hade låtit hälsa via dottern att det var bra om jag sköt lite mer rådjur. Han hade avverkat en bra post bakom sitt hus. Och det betades lite plantor.
Nu föll det sig såhär.

Älgjaktspremiär.
Kör upp till huset. Parkerar mellan ladugården och en annan mindre byggnad. Väntar lite då det är för mörkt att ta sig ut till passet. Bra om man ser lite iallafall.
Sen fick man gå rätt över trädgården för att komma till tornet vid hygget. Ser att det lyser i köket. Å jo då. Farbrorn har koll. Han kollar i ett fönster på framsidan. Jag vinkar åt han. Sen är det en liten åkerplätt mellan huset och skogen. Och när jag smyger mot skogskanten längs åkern så dunsar det till och där står plötsligt ett rådjur med fullbredsida mot mig på kanske 40-50 meter. Helt perfekt!
Jaha, första morgonen på älgjakten. Att brassa på ett rådjur i första skjutljuset är nog bland det sämsta man kan hitta på.
Vrider mig sakta mot huset, å jo då. I fönstret sitter farbrorn storögt å glor. Känns som att han studsar där inne i rummet å undrar varför jag inte skjuter någon gång!
När jag tittar tillbaka på rådjuret så skäller det till och börjar springa.
Jag lunkar vidare upp mot mitt pass. Sitter där utan att se någonting tills det är dax för samling.
Lite skamset går jag över trädgården igen. Farbrorn glor en liten stund innan han försvinner längre in i huset.
Som tur är så förklarar jag situationen för han senare den dagen.
Och han förstår.
Så det var lugnt.

Idag har jag inte längre kvar den marken. Fastigheten blev köpt av ett yngre par. Och med det hade vi turen att få in en ny kille i jaktlaget.

Idag var det dax att ta ner det sista av kanten.
Fantastiskt fin dag att vara i skogen.
- 2 grader.
Och allt rullade på bra.
Inget strul eller krabb.








Så nu är det klart och svärfar har ett par nya lass att skota ut.

På eftermiddagen stack ungarna och jag bort till stora lekplatsen här hemma.
Liten enkel utflykt som alltid uppskattas.



Ha det!