Finlandsresa
av totte lör 20 jun 2015, 18:12
Det var dags nu för den årliga Chainsaw Collectors Meeting och det hölls i år vid Lusto skogsmuesum i Punkaharju i sydöstra Finland. Vår vän Matti hade organiserat det hela, men vi tar det från början.
Torsdag morgon, 11 juni for vi från Kristianstad. Magnus med familj i en bil, Ola, Jocke (Jocke91) och jag i en, samt en tysk samlare Jan och hans dotter. Första stopp var i Ingelstad söder om Växjö, där Johan Eriksson och hans Karro anslöt med bil och släp. Sen rask marsch mot Stockholm och Finlandsfärjan. Det blev lite nervöst på slutet, tiden blev väldigt knapp. Tur hade vi, det var inga trafikstockningar på vägen i i huvudstaden och vi klarade oss fram i tid. Avgång klock 16.30.
Så blev det båtresa. Ingick buffé i priset och det var inga dåliga grejor, hur mycket god mat som helst. Öl och vin ingick, det var att utöva en del självdisciplin, med tanke på morgondagens bilresa till Punkaharju, 35 mil. Någon runda till taxfree blev det ju också, men det kan noteras att det inte är så där otroligt billigt. Frukost på båten på morgonen och så anlöpte vi Helsinki vid tiotiden.
Under vägen anslöt Oddvar och Inge-Lise fra Norge, de hade tagit flyget till Helsinfors och inväntade oss vid en bensinmack. Så rullade vi fyra bilar vidare och kom till slut fram på eftermiddagen, där vi möttes av Matti. Fyra samlare från Tyskland hade också kommit med flyg och var på plats när vi anlände, samt ett antal finska sågentusiaster. Inkvarteringen var i lägenheter på en turistanläggning ett par km från skolan, något som vi inte behövde betala för, eftersom Matti fixat sponsring.
På lördagen inledde vi motorsågsmötet. Massor av sågar utstälda och ganska många som vi körde med också. Det fanns gott om rejäla stockar att såga sönder till trissor. Jag bidrog aktivt med tre sågar, Jonsered 621, Homelite Zip-6 och Homelite SXL-12. En lite särskild attraktion är Mattis hotsaw, en helt hembyggd maskin med 28 hk och ett fruktansvärt vasst vrål. Den enda nackdelen för oss var att vi oftast inte kunde prata med besökarna, finska är ett lite besvärligt språk faktiskt och engelska och svenska är inte så värst gångbara, framör allt inte hos de äldre generationerna.
Träffen fortsatte under söndagen, det pågick också en massa annat runt museet, motorsågstävlingar, traktorutställningar, marknadsstånd och andra aktiviteter. Lördagen hade vi fint väder och över 20 grader, lite svalare på söndagen och det stänkte lite regn i luften, men knappt så det kändes. Efter lunch packade vi ihop, då började besökarna troppa av och så kom vår bilkaravan iväg till hem till Matti som bor mitt inne i södra delen av Finland, i Ruovesi, några mil norr om Tammerfors.
Matti har en gård där, med många stora hus, välfyllda med motorsågar. Han har Europas största samling av tvåmanssågar och förstås otaliga enmanssågar också. På måndagen fick vi resans stora överraskning. Hela sällskapet gick denlilla biten ned till sjön och Mattis brygga, där det låg tolv kubik travad meterved. Inom kort anlände ångbåten Näsijärvi, en liten fin ångare. Och innan det var dags för avsegling så sattes hela gänget i arbete med att lasta på veden. Ångaren tuffade sen iväg söderöver i det vindland sjösystemet, ner till Murole,ett par mil söderut. Där finns en restaurang och där blev vi alla, inklusive de fyra i båtbesättningen, bjudna på mat av Matti. Till slut så tittade vi på när båten slussade ner för vidare färd ner till Tammerfors. En liten buss stod sen och väntade för hemförden till Mattis gård. Tur med vädret hade vi också, det såg hotande ut på förmiddagen med rejäla regnskurar, men det klarnade upp och blev mest soligt, även om det var lite kyligt och blåsigt. Som Matti sa: "Finnish summer, cold but no snow".
Tidagen var det avresedags, färjan skulle gå från Åbo den här gången. Det fanns önskemål om att ta omvägen till Gårdskulla lantbruksmuseum, en jättstor privatsamling av traktorer, jordbruksredskap, motorsågar, och allt tänkbart som kunde finnas i ett lantbrukarhem. Allt inhyst i ladugårdsbyuggnader. Vi hann gå där i en och en halv timme, en och en halv vecka hade kanske varit tillräckligt. Museet ligger i närheten av Lohjo stad, sydväst om Helsingfors.
Ja, sen var det bara färjeresan med buffé och så transportsträckan från Stockholm och hem på onsdagen. Ett stopp på vägen, förutom diverse matpauser, blev det i Norrköping där vi gjorde ett kort besök hos en sågsamlare, Peter, som nog en del av er träffade på Skogs-Elmia i år. Där skildes vi från vår tyske vän Jan som skulle fara vidare på en rundresa i Sverige.
En synnerligen trevlig och givande resa, det är ett riktigt härligt gäng. Ingen som gnäller och klagar, alla har trevligt. En del goda drycker intogs förstås på kvällarna, men inga överdrifter och skön stämning hela tiden. Trött blir man ändå till slut, det tar på med allt resandet och sömntimmarna vill gärna bli lite för få, så nu är det förstås också riktigt skönt att vara hemma igen och njuta av det strilande midsommarvädret.
Tyvärr inga bilder, jag hade inte ens kameran med den här gången, men jag hoppas få en del bilder från reskamraterna och återkommer i så fall med det.
Torsdag morgon, 11 juni for vi från Kristianstad. Magnus med familj i en bil, Ola, Jocke (Jocke91) och jag i en, samt en tysk samlare Jan och hans dotter. Första stopp var i Ingelstad söder om Växjö, där Johan Eriksson och hans Karro anslöt med bil och släp. Sen rask marsch mot Stockholm och Finlandsfärjan. Det blev lite nervöst på slutet, tiden blev väldigt knapp. Tur hade vi, det var inga trafikstockningar på vägen i i huvudstaden och vi klarade oss fram i tid. Avgång klock 16.30.
Så blev det båtresa. Ingick buffé i priset och det var inga dåliga grejor, hur mycket god mat som helst. Öl och vin ingick, det var att utöva en del självdisciplin, med tanke på morgondagens bilresa till Punkaharju, 35 mil. Någon runda till taxfree blev det ju också, men det kan noteras att det inte är så där otroligt billigt. Frukost på båten på morgonen och så anlöpte vi Helsinki vid tiotiden.
Under vägen anslöt Oddvar och Inge-Lise fra Norge, de hade tagit flyget till Helsinfors och inväntade oss vid en bensinmack. Så rullade vi fyra bilar vidare och kom till slut fram på eftermiddagen, där vi möttes av Matti. Fyra samlare från Tyskland hade också kommit med flyg och var på plats när vi anlände, samt ett antal finska sågentusiaster. Inkvarteringen var i lägenheter på en turistanläggning ett par km från skolan, något som vi inte behövde betala för, eftersom Matti fixat sponsring.
På lördagen inledde vi motorsågsmötet. Massor av sågar utstälda och ganska många som vi körde med också. Det fanns gott om rejäla stockar att såga sönder till trissor. Jag bidrog aktivt med tre sågar, Jonsered 621, Homelite Zip-6 och Homelite SXL-12. En lite särskild attraktion är Mattis hotsaw, en helt hembyggd maskin med 28 hk och ett fruktansvärt vasst vrål. Den enda nackdelen för oss var att vi oftast inte kunde prata med besökarna, finska är ett lite besvärligt språk faktiskt och engelska och svenska är inte så värst gångbara, framör allt inte hos de äldre generationerna.
Träffen fortsatte under söndagen, det pågick också en massa annat runt museet, motorsågstävlingar, traktorutställningar, marknadsstånd och andra aktiviteter. Lördagen hade vi fint väder och över 20 grader, lite svalare på söndagen och det stänkte lite regn i luften, men knappt så det kändes. Efter lunch packade vi ihop, då började besökarna troppa av och så kom vår bilkaravan iväg till hem till Matti som bor mitt inne i södra delen av Finland, i Ruovesi, några mil norr om Tammerfors.
Matti har en gård där, med många stora hus, välfyllda med motorsågar. Han har Europas största samling av tvåmanssågar och förstås otaliga enmanssågar också. På måndagen fick vi resans stora överraskning. Hela sällskapet gick denlilla biten ned till sjön och Mattis brygga, där det låg tolv kubik travad meterved. Inom kort anlände ångbåten Näsijärvi, en liten fin ångare. Och innan det var dags för avsegling så sattes hela gänget i arbete med att lasta på veden. Ångaren tuffade sen iväg söderöver i det vindland sjösystemet, ner till Murole,ett par mil söderut. Där finns en restaurang och där blev vi alla, inklusive de fyra i båtbesättningen, bjudna på mat av Matti. Till slut så tittade vi på när båten slussade ner för vidare färd ner till Tammerfors. En liten buss stod sen och väntade för hemförden till Mattis gård. Tur med vädret hade vi också, det såg hotande ut på förmiddagen med rejäla regnskurar, men det klarnade upp och blev mest soligt, även om det var lite kyligt och blåsigt. Som Matti sa: "Finnish summer, cold but no snow".
Tidagen var det avresedags, färjan skulle gå från Åbo den här gången. Det fanns önskemål om att ta omvägen till Gårdskulla lantbruksmuseum, en jättstor privatsamling av traktorer, jordbruksredskap, motorsågar, och allt tänkbart som kunde finnas i ett lantbrukarhem. Allt inhyst i ladugårdsbyuggnader. Vi hann gå där i en och en halv timme, en och en halv vecka hade kanske varit tillräckligt. Museet ligger i närheten av Lohjo stad, sydväst om Helsingfors.
Ja, sen var det bara färjeresan med buffé och så transportsträckan från Stockholm och hem på onsdagen. Ett stopp på vägen, förutom diverse matpauser, blev det i Norrköping där vi gjorde ett kort besök hos en sågsamlare, Peter, som nog en del av er träffade på Skogs-Elmia i år. Där skildes vi från vår tyske vän Jan som skulle fara vidare på en rundresa i Sverige.
En synnerligen trevlig och givande resa, det är ett riktigt härligt gäng. Ingen som gnäller och klagar, alla har trevligt. En del goda drycker intogs förstås på kvällarna, men inga överdrifter och skön stämning hela tiden. Trött blir man ändå till slut, det tar på med allt resandet och sömntimmarna vill gärna bli lite för få, så nu är det förstås också riktigt skönt att vara hemma igen och njuta av det strilande midsommarvädret.
Tyvärr inga bilder, jag hade inte ens kameran med den här gången, men jag hoppas få en del bilder från reskamraterna och återkommer i så fall med det.
6 kommentarer | Läst 2862 ggr
