Äntligen så rullar King Caben igen. Har kört en vecka med den och just passerat 100 mil med den nya motorn och den går som om den vore ny.
Faktiskt så går den mycket bättre och mjukare än en ny motor men då har den ju fått lite xtra omvårdnad.
Vevaxeln gick ju av i motorn och jag har länge stått i valet och kvalet om jag överhuvudtaget ska repa motorn eller bara göra ett snikrep och sälja bort bilen, altså bara byta vev och lager.
Nu valde jag att sätta ihop motorn av det bästa bitarna som finns att tillgå och använda dom uppdaterade delar som finns att tillgå.
Till att börja med så fick motorn en ny vevaxel med nya förstärkta lager.
Oljepumpen byttes till en kraftigare variant som sitter i nya MP 300.
Båda kamkedjorna byttes och kamkedjesträckare från nya Navara(D40) användes.
Kolvar och vevstakar viktmatchades för perfekt balans, och det skiljde ganska mycket i vikt.
En svarvad hylsa monterades i oljekanalen i tråget så för att kunna montera o-ring istället för originalpackningen som börjar suga luft rätt snabbt.
AGR systemets spärrades för att få en bättre och renare gång, och framförallt för att minska risken för sotskärning. Effektökningen är ju förstås en positiv bieffekt då man slipper få in varma avgaser i insuget .
Enda nackdelen är ju att avgasreningen blir något sämre, dock inga problem hos bilprovning och utifrån ser allt likadant ut.
Var tänkt att montera en xtra oljekyl också men då det inte fanns på lager så blir det en senare fråga.
Jag och Mia lyfte ju i motor en kväll och sen fick bilen stå ett tag.
Slog en signal till Bilprovning för att boka en tid, normalt bruka man ju få vänta två till tre veckor innan man får en tid. Nu fanns det en ledig tid dagen efter klockan 11:20, funderade nån sekund och slog sen till på tiden. Nu var det bara att avboka allt annat för att få ihop bilen som bara fått motorn fastskruvad i växellådan samt främre motorfästen. Käkade lunch och drog iväg dom 9 milen till Kiruna för att hämta lite grejer som låg kvar i garaget i stan och handla lite smågrejer som behövdes.
Väl hemma i byn igen var det bara att börja att maratonskruva, allt flöt på så där otroligt bra som det kan göra ibland men vid elva tiden på kvällen upptäckte jag att jag fått med fel generatorremmar. Tvärstopp med andra ord, var ju egentligen bara remmar och fläktvinge kvar att montera innan det var dags att lufta bränslesystemet och göra en provstart. Gick upp till morsan och farsan och tog en kaffe med svågern och vi bestämde oss för att åka tillbaks till Kiruna och hämta dom gamla remmarna som låg hemma i villagaraget. Klockan 02:00 var vi tillbaks i storgaraget och 03:30 startade bilen.
Var lite problem med att få upp bränsle men med lite tryckluft i tanken så gick det till slut.
Ganska skön känsla när motorn startade efter en dvala på över 1 ½ år.
Gick in och la mig för att sova två timmar men det blev tre av bara farten, tur som var så vaknade jag när ungarna började leva om vid sjutiden
Nu började det bli lite tight med tid så motorn fick gå på tomgång medan jag monterade framaxel och kontrollerade att det inte droppade olja eller vatten nånstans, och allt verkade faktiskt sitta fast och vara tätt. Fick hjälp av svågern att montera motorhuven och sen bar det iväg mot Kiruna igen, bromsskivorna såg rätt rostiga ut när jag låg under bilen och skruvade så jag fick ligga på med både fot och handbroms längs vägen för att försöka återfå greppet i bromsarna.
15 minuter innan besiktningstiden rullade jag in i stan, kändes lite som ett avsnitt ur nått motorprogram på Discovery där dom alltid har nån tight deadline att hålla.
Kanske var det som krävdes för att få ihop bilen till slut.
Nu vore det ju en vacker saga om bilen hade rullat igenom med blankt papper men riktigt så bra gick det inte, blev några tvåor i form av glappande spindelled och hjullager samt att inte vindrutespolningen funkade. Bagateller i sammanhanget och jag bad besiktningskillen kolla framvagnen noga efter begynnande glapp, blev till att beställa båda spindlarna, båda lagren och en styrled.
Stora däck och mycket körning på dåliga vägar sliter på grejerna.
Däcken var också ett litet orosmoment då jag normalt besiktigat bilen med vinterdäck av lite minder dimension. Besiktningskillen kollade bara på däcken och sa: Är det så roligt med stora däck?
Kunde inte svara annat än ja och hålla med om att dom inte riktigt var innanför skärmkanterna, han bara garvade och fortsatte och det blev ingen anmärkning. Nu blir det till att montera breddare, finns en slags gummilist som man enkelt monterar på befintliga breddare för att få skärmkanten till önskad längd för han som gör ombesiktningen kanske inte är lika förstående.






