Förberedande skogsskötsel
av Mangan tor 24 sep 2015, 22:05
Röjt färdigt i röjskogen, nu har turen kommit till att förbereda vinterns jobb. Vi får se hur mycket det blir, men ett halvt ha skall manuellgallras det har jag bestämt. Den här vintern skall jag hålla mig på gamla skiftet. Där har gränserna varit lite "suddiga", så nu har jag tagit tag i det hela.
Igår gick jag och underröjde lite i det som skall manuellgallras. Vet inte om et är bra eller dåligt, men man ser bättre i alla fall. Idag var turen kommen till att röja gränser, och leta stenar. Bakskopa är bra, man får plats med det mesta!
Kaffe och mackor
Vatten och sittlapp
Röjsåg, bensin och sele
Måttband och märla för att fästa det i backen.
Stakkäpp kort, st 18
Stakkäpp lång, st 2
Röjkniv och stångsåg
Höjdmätare och relaskop
Fyllhammare
I fickan fick mobilen plats med georefererad lantmäterikarta.
Fick ett lite bakslag på stenen jag hittade förra veckan. I ett svagt ögonblick meddelade jag grannen, och igår fick jag svar att det skulle fundera på den här nya informationen: "gränsen går ju där den går"... Vad menar man då egentligen? Jag hoppas det bara är ett missförstånd.
Första gränsen som skulle röjas var en rak linje, där jag hade ena punkten medan nästa stenar var en bra bit bort över några krön. Fick god användning för mina stakkäppar, men det blir ju ett jäkla springa fram och tillbaka för att måtta in dem på linje om man bara kan se en sten i taget. Till slut så kunde jag rensa de 30 meter som det handlade om.
Bestämde mig för att mäta ut den där nya stenen jag hittade förra veckan. Lantmäterikartan ger dess position relativt en stomlinje på en knapp kilometer som går genom mitt och grannens skifte. Gränsen snirklar sig fram och tillbaka över den där stomlinjen, och stenarna är angivna med dess vinkelräta avstånd från linjen. Givetvis är inte denna stomlinje röjd sedan den används för 91 år sedan. Den är bara utmärkt med lite "hål i sten" var 100:e meter eller så.
hs : hål i sten
rn : råsten
tp : träpåle
Dubbelringar är alltså där man kan hitta hål i stenar, markerade med en ring. Som den här jag hittade förra veckan. Som jag har letat!
Nå, med pythagoras sats kan man räkna ut avståndet från det här hålet och den misstänkta stenen (nederst till höger i figuren ovan). Riktning går ju inte att avgöra,men om det är rätt avstånd så ökar ju chansen att det är den sten som sattes ut när skiftet delades. Efter mycket stakande och röjande så lyckades jag få en rät linje och kunde mäta in stenen mot hålet. Och det stämde på dm när.
Som synes ändrar gräsnen riktning vid varje sten, man satte stenarna längs med en väg helt enkelt. Tyvärr innebär det att när vägen förbättras/dikas/breddas/rätas så försvinner lätt stenarna i högen av andra stenar och jord som läggs upp. Eller grävs bort. Så nästa sten längs gränsen verkar vara borta, men det finns lite gamla träpinnar och spår av taggtråd. Grannarna har nyligen satt upp en stolpe också, så jag tog fasta på den och stakade ut en rät linje och röjde upp den. Det är bara 80 meter, men slyigt och blött och bökigt. Blev rätt OK, men som vanligt lämnar man träd i gränsen eftersom ingen sida vågar ta dem. Jäkla otyg!
Men ändå, en sten bekräftad och en gräns röjdare än någonsin. Tog 3 timmar...
När jag ändå var i faggorna så gav jag mig ut på en mosse för att leta upp en träpåle som skulle utvisa ett hörn. Mossen är impediment, så det har väl ingen praktisk betydelse, men jag gillar själva historiens bakom dessa gamla gränsmarkeringar. Här har man delat upp en torvmosse på två genom att diagonala över den, bara för att bägge skulle få lika stor del. Idag har de ingen ekonomisk betydelse, men man kan tänka att det hade förr.
Linjen är sten, träpåle, träpåle och träpåle. Den södra stenen är ohittad, den är alldeles vid vägdiket. De två mittersta träpålarna hade jag, så det skulle väl inte vara så svårt detta. Först stakade jag ut linjen och röjde lite. De röda keba-stolparna syns inte riktigt de 160 meter som skiljde dem. Fram med måttbandet, och mäta ut de 208,4-182,7m som hörnet skulle vara från den ena stolpen. Mätte och letade, inget där. Räknade igen, mätte igen och letade. Nähä. Träpåle på mosse hittar man genom att trampa varje kvadratcm med fötterna, och om man känner något hårt så är man framme.
Till slut mätte jag från råstenen nordväst om, och för att få 23,0m ner på den röjda linjen fick jag flytta sökområdet en meter syd, och där var den jäveln!
Överväxt med gräs, men fast under mossan. Bara att banka ner en stolpe så länge.
Vet inte varför avståndet skiljde en meter på vad det skulle vara enligt ritningen, kanske blivit något fel när de satt ut eller när de noterade måtten? övertygad om att det är rätt påle i alla fall. Så många finns det inte ute på myrarna.
I andra änden fortsatte jag sedan att leta efter råstenen vid vägkanten, men det kändes lönlöst. La också en timme på att hitta hål i sten för stomlinjen alldeles bredvid, men gav upp efter en stund där.
Nåja, på en vecka har jag hittat två råstenar, en träpåle och en markering för siktlinje. Fin-fint!
Nu är det klart med förröjning och var de relevanta gränserna går i alla fall. Vinterns arbete väntar.
Igår gick jag och underröjde lite i det som skall manuellgallras. Vet inte om et är bra eller dåligt, men man ser bättre i alla fall. Idag var turen kommen till att röja gränser, och leta stenar. Bakskopa är bra, man får plats med det mesta!
Kaffe och mackor
Vatten och sittlapp
Röjsåg, bensin och sele
Måttband och märla för att fästa det i backen.
Stakkäpp kort, st 18
Stakkäpp lång, st 2
Röjkniv och stångsåg
Höjdmätare och relaskop
Fyllhammare
I fickan fick mobilen plats med georefererad lantmäterikarta.
Fick ett lite bakslag på stenen jag hittade förra veckan. I ett svagt ögonblick meddelade jag grannen, och igår fick jag svar att det skulle fundera på den här nya informationen: "gränsen går ju där den går"... Vad menar man då egentligen? Jag hoppas det bara är ett missförstånd.
Första gränsen som skulle röjas var en rak linje, där jag hade ena punkten medan nästa stenar var en bra bit bort över några krön. Fick god användning för mina stakkäppar, men det blir ju ett jäkla springa fram och tillbaka för att måtta in dem på linje om man bara kan se en sten i taget. Till slut så kunde jag rensa de 30 meter som det handlade om.
Bestämde mig för att mäta ut den där nya stenen jag hittade förra veckan. Lantmäterikartan ger dess position relativt en stomlinje på en knapp kilometer som går genom mitt och grannens skifte. Gränsen snirklar sig fram och tillbaka över den där stomlinjen, och stenarna är angivna med dess vinkelräta avstånd från linjen. Givetvis är inte denna stomlinje röjd sedan den används för 91 år sedan. Den är bara utmärkt med lite "hål i sten" var 100:e meter eller så.
hs : hål i sten
rn : råsten
tp : träpåle
Dubbelringar är alltså där man kan hitta hål i stenar, markerade med en ring. Som den här jag hittade förra veckan. Som jag har letat!
Nå, med pythagoras sats kan man räkna ut avståndet från det här hålet och den misstänkta stenen (nederst till höger i figuren ovan). Riktning går ju inte att avgöra,men om det är rätt avstånd så ökar ju chansen att det är den sten som sattes ut när skiftet delades. Efter mycket stakande och röjande så lyckades jag få en rät linje och kunde mäta in stenen mot hålet. Och det stämde på dm när.
Som synes ändrar gräsnen riktning vid varje sten, man satte stenarna längs med en väg helt enkelt. Tyvärr innebär det att när vägen förbättras/dikas/breddas/rätas så försvinner lätt stenarna i högen av andra stenar och jord som läggs upp. Eller grävs bort. Så nästa sten längs gränsen verkar vara borta, men det finns lite gamla träpinnar och spår av taggtråd. Grannarna har nyligen satt upp en stolpe också, så jag tog fasta på den och stakade ut en rät linje och röjde upp den. Det är bara 80 meter, men slyigt och blött och bökigt. Blev rätt OK, men som vanligt lämnar man träd i gränsen eftersom ingen sida vågar ta dem. Jäkla otyg!
Men ändå, en sten bekräftad och en gräns röjdare än någonsin. Tog 3 timmar...
När jag ändå var i faggorna så gav jag mig ut på en mosse för att leta upp en träpåle som skulle utvisa ett hörn. Mossen är impediment, så det har väl ingen praktisk betydelse, men jag gillar själva historiens bakom dessa gamla gränsmarkeringar. Här har man delat upp en torvmosse på två genom att diagonala över den, bara för att bägge skulle få lika stor del. Idag har de ingen ekonomisk betydelse, men man kan tänka att det hade förr.
Linjen är sten, träpåle, träpåle och träpåle. Den södra stenen är ohittad, den är alldeles vid vägdiket. De två mittersta träpålarna hade jag, så det skulle väl inte vara så svårt detta. Först stakade jag ut linjen och röjde lite. De röda keba-stolparna syns inte riktigt de 160 meter som skiljde dem. Fram med måttbandet, och mäta ut de 208,4-182,7m som hörnet skulle vara från den ena stolpen. Mätte och letade, inget där. Räknade igen, mätte igen och letade. Nähä. Träpåle på mosse hittar man genom att trampa varje kvadratcm med fötterna, och om man känner något hårt så är man framme.
Till slut mätte jag från råstenen nordväst om, och för att få 23,0m ner på den röjda linjen fick jag flytta sökområdet en meter syd, och där var den jäveln!
Överväxt med gräs, men fast under mossan. Bara att banka ner en stolpe så länge.
Vet inte varför avståndet skiljde en meter på vad det skulle vara enligt ritningen, kanske blivit något fel när de satt ut eller när de noterade måtten? övertygad om att det är rätt påle i alla fall. Så många finns det inte ute på myrarna.
I andra änden fortsatte jag sedan att leta efter råstenen vid vägkanten, men det kändes lönlöst. La också en timme på att hitta hål i sten för stomlinjen alldeles bredvid, men gav upp efter en stund där.
Nåja, på en vecka har jag hittat två råstenar, en träpåle och en markering för siktlinje. Fin-fint!
Nu är det klart med förröjning och var de relevanta gränserna går i alla fall. Vinterns arbete väntar.
14 kommentarer | Läst 8674 ggr
Går att kolla med Lantmäteriet också såklart.
