Skulle just ställa mig på tutan för att göra tysken uppmärksam på att jag inte var helt nöjd med hans val av parkering när en björn kom springande över vägen.
Det förklarade ju det hela men jag gav ändå en arg signal när jag körde förbi tysken som för att markera ” Har du aldrig sett en björn turistjävel!”.
Jag hade förmodligen stannat på xakt samma ställe om jag sett en björn vid vägkanten.
Däremot brukar man ju svära då nån turist tvärbromsar framför en för att det står en ensam ren långt ute på nån myr.
Ca en minut senare så fick jag en bild på en björn från min kusin med texten, ”Här har vi nått att jaga till hösten”. Räknade ut att han måste ha suttit i bilen som var i det mötande körfältet så jag slog en signal till honom. Men han var 700 meter under jord i gruvan och repade lastare och hade fått björnbilden från en annan kille som i samma veva sett en björn springa över vägen hemma i byn, ganska osannolikt sammanträffande,
Börje som såg björnen han iaf fota men då har han också haft närkontakt med björn förr.
Såg faktiskt min första björn bara några kilometer längre söderut på E10:an 1983 som 6 åring.
Kommer väl ihåg det för farsan höll på att gjuta golvet i storgaraget av överbliven betong från brobygget över Torneälven som pågick några hundrameter bort, och den blev klar just 1983. Slog upp ett jack i pannan och fick åka in till Kiruna för att sy igen det, på hemvägen i taxin så började taxichauffören att stamma nått i framsättet. När han till slut fick fram vad han sett kollade jag också upp och där sprang mycket riktigt en björn över myren.
Till nästa björnmöte så skulle det dröja drygt 20 år, och då var det på lite närmare avstånd.
Det var en av årets sista jaktdagar och det låg redan lite snö på backen lite här och där.
Jag skulle starta mitt drev alldeles utanför byn, hade förutom min egen hund även med farsans då han varit på nån dansbandsgala i Kiruna och tittat på Vikingarna dagen innan.
Efter ca en timme var det dags för första radiotiden, var inte mycket att rapportera så jag lyssnade bara lite vad passgubbarna sa och så satt jag ner radion i ryggsäcken igen.
När jag stod där på knä så hörde jag att det var nått som lät bakom mig i buskarna, reflekterade inte dess mer över det då jag antog att det var hunden som kom tillbaks.
Men ut ur buskarna kom en liten björn lufsandes på ca 30 meter, jag tog tag i bössan och riktade mot björnen som inte verkade notera mig utan passerade på ca 15 meters håll och försvann in i skogen, strax efter kom farsans hund och den fortsatte efter björnen.
När björnen passerat noterade jag att jag stod med säkrad bössa, hade björnen fått för sig att göra ett utfall så hade jag ändå inte hunnit med att skjuta.
Kan noteras att björnkvoten var fylld för året så att skjuta var inte att tänka på annat än i självförsvar.
När vi ändå är inne på björmöten så måste jag ju länka till det här klippet som cirkulerat dom senaste dagarna.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14964136.ab







